Sollentuna går i täten

Sollentuna kommun går i täten för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Kommunen går igenom ett förslag om att införa ungdomslöner – ungdomar under 25 år ska kunna anställas med 75% av lägstalönen. Det är ett nödvändigt ont med tanke på Sveriges stelbenta arbetsmarknad och höga anställningskostnader.

Att ha ett jobb att gå till är betydligt bättre än att leva på försörjningsstöd – det borde vara en självklarhet för alla, men så är inte fallet. Ung Vänsters förbundsordförande, Stefan Lindborg, klagar på förslagen om ungdomslöner. Vi talar om 12 000 kronor före skatt. Lindborg menar att en ungdom inte kan leva på sådana kostnader om det inte följs utav lägre hyror och priser i butikerna.

Vilket får mig att undra – hur klarar då en student att under en månad leva på de cirka 9 000 kronor med lån och bidrag som man får från CSN under sina studier? Jag klarar mig på denna summa och skall göra det i några år framöver – varför kan då inte en arbetslös ungdom göra det under ett år?

Vänstern verkar missförstå dessa förslag (ibland undrar jag om de gör det medvetet) men ungdomslöner gäller inte alla och ska inte heller gälla livet ut för den som anställs med sådana villkor. Det är ju en självklarhet som helt förbises av vänsterdebattörer. Jag tycker att det är klokt och naturligt att en arbetsgivare ska kunna anställa en ungdom för en lägre lön under en period då den anställde utbildas och förbereds i sitt yrke.

Ibland undrar jag om vänstern satt sig in i verkligheten – de ungdomar jag talat med är givetvis inte glada över att anställas med lägre lön men förstår det nödvändiga. ”Hellre att jag jobbar än lever på bidrag liksom”.

Det bör givetvis även sägas att man inte ska nöja sig med dessa åtgärder – arbetsmarknaden måste reformeras och göras mer flexibel, samtidigt som man även underlättar för företag att anställa och växa. I vår stelbenta arbetsmarknad är människor fastlåsta vid sina jobb medan ungdomar och nysvenskar är utlåsta från arbetsmarknaden. Det här problemet måste åtgärdas med bland annat en reformering av LAS. Modellen som är värd att studeras är ”flexicurity” – ett system där en rörlig arbetsmarknad kombineras med en generös arbetslöshetsförsäkring.

Det är dags att vi tar itu med ungdomsarbetslösheten. Sollentuna tar täten i denna kamp och arbetsmarknadens parter bör följa dem.

Läs mer: Svenskt Näringsliv, Dagens Nyheter

Det är inte bara KD som är bovarna i dramat

Sterilisering fortsätter att vara ett krav vid könsbyte och därmed firar Kristdemokraterna en seger. Att vi i Sverige 2012 fortfarande har kvar en sådan unken och djupt ofrihetlig och människorättskränkande lagstiftning om sterilisering av människor som begår könsbyte är svårt att ta in. Staten har ingen rätt, ingen som helst, att kränka en människas frihet och integritet – och det är många människor överens om, så även en riksdagsmajoritet.

Men tyvärr så verkar vissa partier svika sina ideal – när Alliansen lämnar walk over till Kristdemokraterna är det inget annat än en kompromiss om mänskliga rättigheter där man fortsätter att tillåta denna medeltida process fortgå.

Kristdemokraterna är alltså inte de enda bovarna i dramat. När de övriga partierna i regeringen inte tar strid för individens frihet och de mänskliga rättigheterna gör det M, C och FP till medbrottslingar – oavsett ståndpunkt. Att allianspartierna gått med på KD:s otroligt dåliga ursäkt till ”juridiskt” argument är skamligt och resulterar i en djup besvikelse. Mänskliga rättigheter kan man inte låta utredas fram, de fastställs mycket enkelt då de universella rättigheterna är mycket enkla att förstå och applicera i lag. Hur svårt är det att bara få ett slut på denna orättfärdiga och inhumana sterilisering genom en enkel votering i riksdagen?

Det är mycket enkelt men allianspartierna har inte vågat ta strid. ”Men det är bra att frågan inte fått en tvärstopp” försöker vissa borgerliga politiker försvara sig med – frågan måste få ett tvärstopp nu i och med en votering. Lyssna inte på KD och för Guds skull – låt inte KD hålla ett grepp om denna fråga.

Vill de modiga, borgerliga politikerna i Riksdagen som har ryggrad rädda sig själva och sin trovärdighet borde man göra gemensam sak och rösta tillsammans med de rödgröna i en eventuell votering. Mänskliga rättigheter ska inte kompromissas bort – de ska försvaras. Hör ni det C, FP och M?

Media: Expressen, DN

Uppdatering 12/01-2011 18:17: Det bör tilläggas att tvångssteriliseringarna görs på transpersoner som genomgår könskorrigerande behandling. Se Frihetssmedjan.

Frihetligt är här!

Idag lanserar vi (vilka ”vi” är kommer du inom kort kunna läsa mer om på sidan Vi skriver på Frihetligt) bloggen Frihetligt! Frihetligt ska vara en stark och självständig röst för frihet, rättvisa och tolerans i en värld där förtryckarregimer kallblodigt mördar sina medborgare när de kräver mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter, där vissa politiker är så förälskade i sin egen makt att de är beredda att utan att blinka spärra in oppositionella och muta valförrättare för att behålla den, och där den svenska liberalismen är så urvattnad att till och med ”liberalismens företrädare” i riksdagen aktivt motsätter sig att låta marknadskrafterna styra bostadsmarknaden.

Vi som skriver på Frihetligt håller inte helt och hållet med varandra i alla frågor – det är en del av poängen med Frihetligt, att visa på liberalismens inneboende mångfald – men vi verkar för ett Sverige där människor själva i så hög grad som möjligt får bestämma över sin egendom, där varje människa har fullständig och oberoende rätt till sin egen kropp, och ett Sverige som verkar för demokrati, fred, och frihet i resten av världen.

Utöver bloggen kan du även följa oss på Facebook och Twitter.

Notera också att vi som skriver på Frihetligt många gånger låter vårt engagemang för politik och samhälle ta sig uttryck på flera olika sätt vid sidan av Frihetligt, genom politiska partier, ungdomsförbund, intresseorganisationer, andra bloggar, föreningar, etc, men de åsikter som publiceras här svarar enbart den enskilde skribenten som publicerar åsikten för.

Liberala hälsningar
Bawar Ismail, Tove Henriksson, Joakim Holmertz, och Ida Mörk