SVT publicerade tidigare i mellandagarna resultatet av en enkät gjord bland svenska domare som arbetar ihop med politiskt tillsatta nämndemän vilken visade att en klar majoritet av dem tycker att dagens domstolssystem måste göras om i någon omfattning. Jag välkomnar den här undersökningen, det är på tiden att de som arbetar i nära anslutning till de politiskt tillsatta tjänstemännen och kan antas se resultatet av systemet ur ett någorlunda objektivt perspektiv (åtminstone i jämförelse med åtalade och brottsoffer) får komma till tals. Jag är för övrigt inte ett dugg förvånad över resultatet av enkäten, tvärtom.
De svenska domstolarna är utformade på ett sätt som inte är rimligt i ett modernt rättssamhälle, vilket jag hoppas att ambitionen är att det svenska samhället ska vara. En dom kan mycket väl avgöra en människas livsöde för lång tid framöver, det som står på spel är inte sällan en människas frihet och/eller rätt att leva i Sverige, samt ett brottsoffers upprättelse. Det är inte rimligt att de som fäller det avgörandet till största delen är människor utan någon som helst kompetens på området och dessutom är tillsatta utifrån sin partitillhörighet snarare än sin duglighet.
För att maximera rättssäkerheten för såväl brottsoffer som brottsmisstänkta är det av yttersta vikt att risken för att fel och misstag begås i samband med att domar fastställs minimeras. Det innebär bland annat att de som bedömer de bevis och vittnesmål som framkommer under en rättegång och tolkar lagen innehar adekvat kompetens för att göra just det, samt att de tillsätts just för denna sin kompetens, och inte för att de råkar ha rätt politiska åsikter.
Inte ens om dagens system fungerat klanderfritt vad gäller de dömandes juridiska kompetens hade jag ansett att systemet med politiskt tillsatta nämndemän varit ett gott system. Risken för att vissa nämndemän utnyttjar rättsväsendet som en politisk arena på vilken de kan omsätta sina värderingar i praktisk politik är alltför stor. Jag tror att de allra flesta nämndemän gör vad de kan för att lämna politiken utanför rättssalen, och att de sköter sitt uppdrag väl, men jag är också övertygad om att det 1) är omöjligt att helt och hållet bortse från sina politiska övertygelser och att det 2) har inträffat att parter i brottmål, såväl brottsoffer som åtalade, har fallit offer för ”rättsskipningspolitik”. Jag är t ex övertygad om att det förekommer att brottslingar med invandrarbakgrund blir hårdare dömda än andra på grund av sverigedemokratiska nämndemän, liksom jag är övertygad om att det förekommer att brottslingar som haft förutsättningarna emot sig i ungdomen får mildare påföljder än andra på grund av vänsterpartistiska nämndemän. Just politisering av rättsskipningen är den främsta farhågan jag känner inför ett domstolsväsende uppbyggt som det svenska. Det är uppenbarligen en farhåga som delas också av svenska domare, enligt SVT:s enkät ansåg ca 10% av de tillfrågade domarna att Sverigedemokraternas ideologi kunde utgöra ett problem, och 5% ansåg att vänsterpartiets ideologi kunde utgöra ett problem.
De som försvarar det nuvarande systemet gör det främst med hänvisning till att ”det allmänna rättsmedvetandet” måste vara med i rättsskipningsprocessen. Jag hävdar dock inte bara att det allmänna rättsmedvetandet inte bör ingå i rättsskipningsprocessen, utan att det inte kan göra det. Detta då det helt enkelt inte finns något rättsmedvetande som är ”allmänt” och därmed delas av alla människor. Varje människa bär på endast sitt eget rättsmedvetande och ingen annans. Vill man trots detta att någon form av tolkning av ett så när allmänt rättsmedvetande ska komma till uttryck i rättsskipningsprocessen så skulle det behöva inbegripa åtminstone ett något tusental personer, helst fler, för att resultatet ska bli tillfredsställande. Tre politiskt tillsatta nämndemän är inte på långa vägar tillräckligt för att det rättsmedvetande som ges uttryck för skall kunna betraktas som allmänt. Som alla begriper är dock en rättsskipningsprocess som inbegriper tusentals personer helt enkelt inte genomförbar.
Självfallet har också utbildade jurister politiska åsikter och värderingar, och självfallet kan inte heller de helt bortse från dessa, vilket en del säkert skulle invända mot min kritik av det nuvarande svenska domstolsväsendets utformning. Det är dock en avsevärd skillnad på att tillsättas för sin kompetens, och utöver kompetens ha politiska åsikter, och att tillsättas för sina politiska åsikter, och utöver åsikterna kanske ha kompetens.
Det enda riktigt rimliga med hänsyn till rättssäkerhet och rättvisa är att reformera det svenska domstolsväsendet på ett sådant sätt så att samtliga de som fastställer domar och påföljder måste vara kunniga och kompetenta personer som tillsats just för sin kompetens, inte för att deras politiska färg är den ”rätta”.